Artefakter som tankestötta : barns förståelse av astronomiska begrepp i ett sociokulturellt perspektiv / Roger Säljö, Jan Schoultz, Jan Wyndhamn Säljö, Roger, 1948- (författare) Schoultz, Jan, 1943- (författare) Wyndhamn, Jan, 1934- (författare) Svenska. Ingår i: Miljöer för lärande / Ingrid Carlgren (red.).- Lund : Studentlitteratur, 1999.

Och sedan kommer den tillbaka i nya kommunikativa sammanhang(och byggs in i artefakter, vilket är en annan av mina huvudteser).” (Säljö 2000, s. 9). Lärande.

( 1998 ) ; Säljö , R . ( 2001 ) ; men även Wertsch ( 1998 ) som framför allt utgår Artefakter En artefakt brukar generellt beskrivas utifrån att det är ett av förlängning av kroppens förmågor (se exempelvis Bjurulf, 2011 eller Säljö, 2008). Säljö, Roger, Schoultz, Jan, & Wyndhamn, Jan. (1999). Artefakter som tankestötta.

Jag tycker det är ett fascinerande exempel på hur en kulturell artefakt kan resa mellan olika grupper och ha olika mening. Att boken blir en pimpad artefakt är inget nytt i sig. En artefakt är ett föremål konstruerat av människor, och man skiljer det då från "naturliga objekt". Om man befinner sig i en okänd miljö och studerar föremål så måste man kunna härleda föremålens ursprung för att avgöra om de kan klassificeras som artefakter. Säljö kallar det att ”Tänkandet kommer i kontakt med omvärlden via ett redskap” (Säljö, 2000, s.81). Denna kontakt, denna brygga mellan artefakt och tänkande kallas mediering.

I boken Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv skriver Säljö (2014) Studien tar upp olika artefakter och medierande redskap (Säljö 2014, s 80) som

Hur formas lärprocesser av de kulturella redskap som utvecklats i samhället och som används i olika institutionella praktiker? I ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2000; Wertsch, 1998; Vygotsky, 1986) ses artefakter som fysiska manifestationer (objektifieringar) av mänskliga intentioner och insikter.

Säljö talar om artefakter och att allt fler mänskliga funktioner och kompetenser flyttas ut i fysiska redskap, vilket jag finner oerhört intressant, då vi i dagens Sverige har ett förtroligt samspel med fysiska artefakter dagligen och till den grad att vi nyttjar våra fysiska artefakter oreflekterat.

81). Som redskapsanvändande och redskapsutvecklande varelser har vi två olika redskap som människor använder sig av: fysiska och psykologiska redskap. De fysiska redskapen eller artefakter är tillverkade av människor för att kunna användas i olika praktiker (Säljö 2011, s.

(Säljö, 2011). I denna studie är lärplattan en betydelsefull artefakt då den används i samspel med andra människor som ett medierande verktyg. I takt med att samhället utvecklas, utvecklas också artefakterna som bland annat den tekniska utvecklingen, exempelvis lärplattan.
Vädret i sorsele

Den förstnämnda brukar betraktas som konstruktivistisk; där paketeras kunskapen och överförs från läraren till eleven, för att sedan Artefakter sociokulturellt perspektiv. I vårt examensarbete utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv. Utifrån detta perspektiv är artefakterna centrala för alla människors handlingar (Säljö, 2000).

Lärande. 24 okt 2014 Vi har även diskuterat externalisering & internalisering, artefakter och I boken Lärande i Praktiken förklarar författaren Roger Säljö hur vi 5 nov 2013 omvärlden (Säljö, 2010). Man kan skilja på materiell och immateriell kultur, och artefakter i sin tur är de fysiska redskap som fyller vår vardag.
Vardcentralen arvidsjaur

I kulturen ingår artefakter och exempel på dessa är fysiska artefakter (fortskaffningsmedel, verktyg, instrument för mätning, vägning) som ger oss förmågor som inte är beroende av uthållighet eller styrka, samt intellektuella redskap (informations- och kommunikationsteknologi) som kan bevara information och lösa problem utöver vår mentala förmåga.

särskilt i relation till bruket av digitala artefakter (IKT) visa fördjupad förståelse 33. litteraturuppgifter “Säljö” Redovisas fredag 12 december.